"Livet suger" en mening som är väldigt lätt att säga, tänka och känna, men är det verkligen så?

Det skulle ju betyda att allt var tråkigt, fel och hemskt hela tiden. Nej så är det inte. Det bara suger ändå, just nu. Det kan inte vara sunt att vara arbetslös, enligt forskningar blir man deprimerad, trött och tappar sin gnista, jag kan inte annat än att hålla med. Det stämmer precis.

Man slutar brinna för saker och allt är jobbigt. Det är inget ljus i tunneln, det är svart. Jag tittar mig i spegeln många gånger om dagen, men jag kan inte se mig själv, det är någon annan där. En tråkig människa, en som klagar och gnäller. Jag brukar vända ryggen åt spegeln och tänka, det är inte jag. Den Emilie jag minns kanske syns nästa gång.

År 2010 har varit det värsta året i hela mitt liv. Förutom när pappa fick cancer, som han nu till allas lycka har blivit av med. <3

Sjukdom, värk, medicinering, jobb-byte, 2 flyttar, oro, ängslan och studier. Det som är det värsta med hela 2010 är att min älskade morfar gick bort i sommras. Det gjorde att jag gav upp lite grann, satte livet på paus. Jag har fortfarande inte riktigt förstått det, men jag har ju tid att tänka. Tid att tänka allt för mycket. Jag har aldrig tidigare varit med om att någon så nära gått bort, det är som att en bit av en själv fattas och säger någon fel ord så kan man börja gråta på en sekund. Det är en märklig känsla, det är sant det där att det värker i hjärtat. Det är faktist så. Samtidigt är det skönt att det faktist känns. Jag kommer alltid minnas och älska. Jag vet att han levde ett fantastiskt liv trots att det var för kort.

Jag tycker att man ska minnas! Morfar med BebisTheo på min födelsedag i April...!

Ta hand om varandra nu. Ska gå till gymmet och möta upp David om en stund så blir allt mycket bättre.

Kram